Tidaholms Tennisklubbs historia

Hur tennisen kom till Tidaholm 

Redan i början av 1900-talet kom en del tidaholmare i kontakt med tennisen genom tillkomsten av Vulcans bana 1915-1916. Ytterligare tennismöjligheter gavs när tennisbanan i Holma var färdig 1923-1924. En engelsman vid namn Fribrock, ingenjör vid Holma Spinnerifabrik, var initiativtagare.  Tidaholmsbygdens tredje bana anlades under krigsåren, 1939, vid Tidaholmsverken. Företagets chef, överingenjör Holmqvist, var mycket idrottsintresserad och tyckte att de arbetare som var här från Karlskoga skulle ha lite meningsfull sysselsättning på sin fritid. Evald Molin fick uppdraget att ordna med banan. Han hade fått uppgift om att det fanns en duktig tennisbaneanläggare i Strömstad. Anläggaren kontaktades och kom hit och iordingställde banan.

Vulcans bana finns inte kvar längre. Den försvann i samband med byggandet av sjukhemmet Solvik. Banan i Holma låg i träda en längre tid, men rustades upp och drevs i samhällsföreningens regi. Numera är också den banan nerlagd.

 

Tidaholms Tennisklubb bildas

Den 17 december 1941 kallades tennisintresserade till ett möte för att höra efter om det fanns intresse av att starta en tennisklubb. Initiativet till mötet togs av landsfiskal Gunnar Widén som då tjänstgjorde i Tidaholm. En bidragande orsak till att mötet ägde rum mitt i vintern var att Tidaholms Idrottshall stod färdig månaden innan (november). I och med detta kunde man hyra tid i Idrottshallen och spela även under vintermånaderna. Det kom 17 personer till mötet och dessa beslutade enhälligt att en tennisklubb skulle bildas.

Klubbens första styrelse utsågs vid samma tillfälle och bestod av Gunnar Widén, ordförande, Wiktor Wredenberg, vice ordförande, Fritiof Söderholm, sekreterare, Våge Lagerström, kassör och Sten Öhrström, materialförvaltare.

Eftersom klubben inte hade någon egen bana användes Tidaholmsverkens bana för att träna och spela match på. Det första utomhusklubbmästerskapet avgjordes här. Klubbmästare i herrklassen blev Åke Frelin,  i damklassen Marianne Lindahl och i juniorklassen Arne Andersson. Det kostade år 1946 1 kr/tim att hyra Tidaholmsverkens bana för seniorer och 50 öre/tim för juniorer.

 

1950-1960 talet

År 1953 var tiden inne för att ställa upp med ett lag i allsvenskan div III. Dåvarande stadsingenjör Sune Carstell höjde inspirationen genom sitt stora tenniskunnande och intresse. Det var också hans förtjänst att Tidaholms Tennisklubb fick sin första tennisbana. Denna färdigställdes år 1956 efter diverse förarbeten såsom markutfyllnad mm utmed ån Tidan vid Östra Drottningvägen. Banan kostade 10 000 kr att anlägga. Klubben fick bidrag med 5500 kr. Resten fick medlemmarna själva ta ur egen ficka.

År 1966 var tiden inne för en andra bana intill den första. Kostnaden uppgick nu till 18 000 kr (11 000 kr i bidrag och resten med klubbens egna medel).

I slutet av 60-talet bildades en motionskommitté. Därmed fångades klubbens medlemmar upp för internt spel i olika serier. Detta blev mycket populärt och samtidigt lärde klubbens medlemmar känna varandra på ett bra sätt. Tidigare hade mest kompisar spelat mot varandra. Redan efter något år deltog 42 dubbelpar i motionsserien. 

 

1970 talet

1972 tillkom en klubbstuga. Det hade diskuterats i flera år om att bygga stuga för ombyte och dusch. Sedan tidigare fanns en kabin vid bana 1. Man duschade med vatten som kom direkt från källefall. För den förste kunde det gå bra eftersom vattnet i slangen ibland hade värmt upp sig. För efterföljande blev det däremot riktigt kallt.

1974 fick klubben mottaga Tidaholmsverkens bana i samband med att direktör Ludvig Sterky lämnade sin tjänst. Sterky var också ordförande i Tidaholms Tennisklubb. Priset för banan var symboliskt 1 kr.

Den enda spelplatsen inomhus var Idrottshallen. Eftersom det endast fanns tider på lördagar och söndagar klockan 07-09 på morgonen samt sena kvällstider på vardagarna väcktes tankar om att skaffa ett Barracudatält. Det fanns i flera klubbar i Västergötland. Klubben fick uppgift om att det fanns ett tält i Örebro och det köptes. Tillsammans med det dåvarande kommunalrådet Evert Kindbom kunde platsen för det inköpta tältet snabbt bestämmas. Tältet var uppe bakom Hökensåsskolan på några dagar. Detta var på hösten 1974.

Motionsverksamheten ökade nu ännu mer, liksom abonnemang och anordnandet av tenniskurser för vuxna och juniorer. Sune Ider verkade som tennisinstruktör. 1979 var det inte mindre än 118 deltagare som deltog i olika motionsserier. De spelade sammanlagt 316 matcher det året.

Tennisklubben anordnade 1979 också ett distriktsmästerskap för juniorer med nästan 100 deltagare. Tävlingen genomfördes på 3 olika platser i Tidaholm. Det var i tältet, idrottshallen och sporthallen. Det var olika underlag för varje plats och det fanns ingen telefon för samordning. Det var jobbigt. Det gällde inte minst för spelarna som kunde få spela på olika underlag från match till match.

 

1980 talet

Efter några år blev spelmiljön i tältet mindre acceptabel eftersom oljan gick upp i pris och det var svårt att hålla värmen. Temperaturen låg ibland omkring 0 grader. Därför kom samtal igång om att bygga en riktig hall. Olika kommittéer tillsattes för att undersöka vilka möjligheter som fanns. Vid den tiden var det bara Lidköping och Elfsborg som hade en tennishall i Västergötland.

På hösten 1981 bestämdes att en hall skulle byggas. Utifrån varje yrkeskategori som fanns representerad bland klubbens medlemmar bildades arbetsgrupper. De arbetade med byggnad, tak, belysning, rördragning, golv, mattor och ekonomi. 35-40 medlemmar deltog i arbetet så gott som varje lördag och söndag under ett års tid. Den 15 oktober 1982 stod hallen färdig. De som deltagit i hallbygget samlades för provspel och samkväm från klockan 18 och fram till 02 på natten. Officiell invigning skedde den 5 februari 1983. Tomas Högstedt från Mariestad var här och uppvisningsspelade. Han var mycket duktig och spelade på ATP-touren.

Det visade sig att det blev ganska trångt i hallen med två banor. Medlemsantalet ökade till följd av motionsverksamheten och juniorträningen utökades. Under åttiotalet var antal medlemmar konstant kring ca 450. För att tillgodose de utökade kraven på utrymme i hallen beslutades om tillbyggnad av en tredje bana. Den blev klar 1989.

 

1990 - talet

1991 uppfördes en efterlängtad läktare med placering mellan bana 2 och 3. I och med den tredje banan och läktarens tillkomst  kunde klubben 1992 anordna den sedan flera år tillbaka planerade tävlingen Hökensåsspelen. Den har därefter anordnats varje år och lever fortfarande kvar.